Kinarapport

Nu har jag varit hemma snart en vecka, men huvudet snurrar fortfarande av alla intryck från min resa till Kina och Inre Mongoliet (som är en del av Kina och inte ett eget land).

Känslan i den nykardade kashmirullen.

 Och kashmirgarn...

Jag har aldrig blivit så mycket fotograferad förr. Västerlänningar är fortfarande mycket ovanliga i Inre Mongoliet, tydligen. Men det var aldrig otrevligt.

Stjärnhimlen sedd från yurtahotellet på högplatån i Inre Mongoliet. Jag har aldrig sett så många stjärnor förr. Men det fanns nästan inga ljus på marken som konkurrerade, långt till närmsta stad. Grässtepp så långt ögat kunde se.

Kontrasten mellan de rena gatorna och den dåliga luften i Peking. Inget skräp, välskötta planteringar, men överallt ett dis och tungt att andas.

Expediternas miner i garnaffärerna när drygt 20 svenska kvinnor kommer inramlande och ska köpa garn. De gjorde god dagsförtjänst den dagen!

 

 

Kinesiska muren. Det var inte den värsta turistsäsongen, så det gick att ta sig fram i sitt eget tempo. Disigt var det tyvärr och det kändes i fötter och knän, men det var det värt.

Den goda maten, som man dessutom inte behövde laga själv :-)